Återbrukad zink fick nytt hem i Värmland

15 augusti 2025

Flera aktörer i branschen arbetar ihärdigt för att hitta rutiner kring att hantera och sälja återbrukad plåt. När Bevego tog vara på en stor mängd zinkplåt från Moderna Museet var de första plåtgrossisten i Sverige att erbjuda återbrukad plåt i sortimentet. Anders Zika som driver Carlstad Kulturplåt gjorde då en skivtäckning på en ny punschveranda och delar av den återbrukade plåten fick ett nytt hem. Det visar på att det går att ge nytt liv till redan använd plåt, och att det är möjligt att skapa en hållbar affärsmodell kring återbruket.

Halmbalshuset på värmländska landsbygden

”Emma och John brinner för återbruk och har byggt ett halmbalshus i Värmland, och jag har fått göra allt plåtarbete. När jag startade eget 2021 så kontaktade de mig och sökte någon som arbetade med kulturplåtslageri. Emma och John vill återanvända så mycket som möjligt, och de vill inte använda någon form av plast eller andra gifter i sitt husbygge. Det är en stor uppgift och de har verkligen gjort ett gediget arbete. Denna typ av projekt måste få ta tid, det säger jag till alla mina kunder som ger sig in i något sådant här. Ofta är det svårt att se vidden av projektet och det är inget man ska stressa igenom.” säger Anders Zika.

Bygget av halmbalshuset på den värmländska landsbygden kan du följa på Emma Sundhs Instagramkonto @emmasundh. Emma jobbar bland annat som omställningskonsult och hållbarhetsinfluencer med inriktning på klimat, omställning, framtid och återbruk. Familjen har fokuserat på att göra halmbalshuset närproducerat och resurseffektivt, och att använda återbruk och material med så litet klimatavtryck som möjligt. Under 2024 släppte Emma dessutom boken ”Att bygga ett hem – halm, lera & återbruk” som handlar om husbygget.

Husets tak är av enkupigt lertegel och de plåtdetaljer som Anders gjort, som skorstenar och halvmånekupa, är i galvad plåt. Anders har även gjort en spiskåpa inomhus.

Hörde om återbrukad plåt hos Bevego

”Familjen hade byggt en punschveranda på sitt halmbalshus och John frågade mig om det överhuvudtaget finns någon återbrukad plåt att få tag på. Jag svarade att jag aldrig hört om det, sedan låg det i mitt bakhuvud till dess att jag såg artikeln om plåten från Moderna Museet i BevegoNytt. Zink är ju, precis som koppar, ett supermaterial så jag sa till John och Emma att det fanns en möjlighet att beställa av detta material, och det gick de igång på!” berättar Anders.

Här kan du läsa artikeln om hur zinkplåten plockades ner från Moderna Museet.

Zinkplåten plockades varsamt ner från museet

Zinkplåten från varumärket Rheinzink som plockades ner från Moderna Museet var i bra skick. Tack vare bra kontakt med Rheinzink som också skulle leverera den nya plåten fick Bevego möjlighet att förvalta den använda plåten. Det var plåtslagarna på LW Sverige som varsamt plockade ned bandtäckningen, och plåten lagerhölls sedan hos Bevego tills dess att Carlstad Kulturplåtslageri hörde av sig och ville köpa en del.

”Jag visste ju inte vilket skick plåten skulle vara i så jag beställde lite extra till taket på punschverandan. Sedan bestämde familjen att de ville ha fotrännor på verandan istället för hängrännor, som vi hade på resten av huset. Då går det åt mer material och när jag började var jag väldigt rädd för att plåten skulle ta slut. Men det gick bra! Det var en del material som hade vitrost på sig, som bildas när plåtarna ligger på varandra och blir fuktiga. Det är känsligt när det är nyproduktion men det går att skrapa bort. Emma tyckte nästan att det var finare med vitrost än utan, hon såg det som att det blev liv i materialet.” säger Anders glatt.

Plåtens patina passade halmbalshuset

”Att plåten redan hade patina passade verkligen bra här, det passar halmbalshusets uttryck. Hade man lagt ny zink hade det sett ut såhär först om 30 år. Det kändes nästan som att vi fuskade när vi använde den återbrukade plåten, eller det kändes som ett lifehack som ungarna skulle säga. Ni vet när man lägger in ett nytt golv i ett gammalt hus, då får man inte alltid den känslan som man vill åt, men nu när vi kunde lägga ”gammal” plåt på taket fick vi just den rätta känslan.” säger Anders.

Anders har tillsammans med Emma och John bollat idéer kring hur man kan utföra arbetet utan plast och gifter. Anders knep är alltid att gå tillbaka i tiden och titta på hur man arbetade förr. Att använda kommersiell takpapp går till exempel bort på grund av dess innehåll. Istället testade de att värma upp tjära, och tjärade lumppapp som används inom byggnadsvård. Det fungerade och blev alternativet till modern takpapp. Ovanpå tätskiktet ligger en glespanel som en säkerhetsåtgärd så att vatten som eventuellt kommer in kan rinna ut igen.

Extra arbetsdagar för återbrukat

”Att köpa in den återbrukade zinken kostade nog ungefär lika mycket som att köpa nyproducerad galvplåt. Men man får räkna med ett par dagar extra i arbetskostnad när man arbetar i återbrukat material. En del gamla falsar står upp och man behöver klippa rent materialet. När jag bockade följde jag först rekommendationen på radien för vanlig zink, men det räckte inte så jag fick skapa en ny skena för att bocka begagnad zinkplåt, med större radie.” berättar Anders och tillägger att han ofta bygger sina egna verktyg.

När man tillverkar en fotränna är det vanligaste att klä in fotrännan med en plåt på baksidan, vilket ger ett mer modernt uttryck. Här har Anders istället inspirerats av andra kulturplåtslageri som han lär sig mycket av, och gjort synliga rännkrokar. Eftersom zinken är för mjuk för att göra krokar bockar Anders istället ett rostfritt plattjärn som han sedan klär in i zinkplåt. På så vis får han till det gammaldags utseendet. ”Man lär sig mycket med tiden och man får göra mycket själv. Finns det inte att köpa är det bara att ställa sig och göra det själv.” säger han.

Vilka är Carlstad Kulturplåt & Byggnadsvård AB?

Anders startade Carlstad Kulturplåtslageri 2021 och sedan dess har han märkt att allmänhetens intresse för kulturplåtslageri bara blivit större och större. Förutom kulturplåtslagare är Anders byggnadsvårdssnickare och sadelmakare. ”Jag trodde att jag skulle behöva göra en del jobb som snickare när jag startade eget, men det har inte funnits tid för det. Vilket är roligt så klart! Jag samarbetar med några byggnadsvårdsfirmor i Värmland och genom dem får jag mina uppdrag.” berättar Anders.

Carlstad Kulturplåtslageri utför många olika typer av uppdrag. Allt från att göra vattkupor med diadem till att lägga om kopparen det enorma taket på Värmlands Säby Gårds, vilket Anders gjorde under förra året. ”Jag har verkligen tyckt att det varit roligt att jobba med Emma och Johns halmbalshus och göra taket på deras punschveranda. Det passade så bra med fotrännan också, det gör mycket för uttrycket. Nu har familjen dessutom ett nästan helt underhållsfritt tak.” avslutar Anders.